Varför är slottet så stort?

Kungliga slottets väldiga storlek har i alla tider väckt intresse och ibland vållat debatt om hur byggnaden används. Men, hur kommer det sig att slottet är så stort, och vad skulle ursprungligen rymmas där?

Redan före slottsbranden 1697 hade ett omfattande plan- och förberedelsearbete inför byggandet av ett nytt slott inletts under ledning av Stockholms stadsarkitekt Nicodemus Tessin d.y. Vid den här tiden var Sverige ännu en stormakt, och Stockholm en storstad av europeiska mått.

Ett hus med flera funktioner

I de europeiska monarkiernas huvudstäder användes arkitekturen för att understryka nationens suveränitet och styrka. Furstens roll som statschef manifesterades i de slott och palats som uppfördes för honom och hans familj. Storleken och uttrycket skulle inte bara signalera makt, utan även intellektuell styrka, i syfte att legitimera furstens och furstehusets roll i samhället.

Dessa olika mål gestaltades på lite olika sätt runtom i Europa. I de största städerna London och Paris, men även i städer som var jämnstora med eller mindre än Stockholm, byggdes flera slott för att tillgodose furstens (alltså statschefens) behov av ett residens och statens behov av en eller flera byggnader för att hysa sin centrala förvaltning.

Nationens centralpunkt

Tessins stadsplan, som delvis kom att förverkligas, utgick från en stor och dominerande slottsbyggnad. Denna skulle hysa både kungen och kungafamiljens bostäder och hela den centrala statsförvaltningen.

Förutom lokaler för Riksens ständer och Riksrådet, den tidens riksdag och regering, återfanns flera centrala myndigheter här, bland andra Riksarkivet, Kungl. Biblioteket och Högsta domstolen

Om skälen till varför Tessin samlade allt i samma byggnad kan vi idag bara spekulera; han, liksom arkitekter i alla tider, var påverkad av uppdragets ekonomiska, estetiska och topografiska förutsättningar. Oavsett skäl godkände Karl XII:s förmyndarregering under riksänkedrottning Hedvig Eleonoras ledning Tessins d.y:s ritningar, varpå en mycket lång byggnadsperiod inleddes.

Ett öppet slott

Succesivt har de myndigheter som en gång var samlade på slottet flyttat till andra byggnader på grund av förändrade lokalbehov i takt med samhällsutvecklingen. Parallellt med denna utveckling har slottet bibehållit sin funktion som residens för statschefen, men också blivit ett slags historiskt monument dit besökare i hög utsträckning har tillträde.

På slottet får man idag uppleva en byggnad som skildrar Sveriges historia ur ett brett och mångfacetterat perspektiv. Kungliga slottets besökare tar inte bara del av de liv som Sveriges kungar och deras familjer levde här, utan även om hur Sverige under modern tid har styrts, förvaltats och utvecklats.

Toppbilden: Kungliga slottet. Foto: Mattias Klum

Stockholms slott, plan av det nya slottet. Arkitekt Nicodemus Tessin den yngre, kopparstick av Claude Haton ca. 1708-1712. Foto: Slottsarkitektkontoret/Kungl. Hovstaterna

Sektion genom den södra längan mot söder - Slottskyrkan, Södra valvet och Rikssalen. Tessins, senare graverade, ritningar till slottsbygget utfördes 1697-1704. Foto: Slottsarkitektkontoret/Kungl. Hovstaterna

Stockholms slott. Detaljritning av den södra fasaden med skulptural utsmyckning. Foto: Slottsarkitektkontoret/Kungl. Hovstaterna

Slottsarkivet är inrymt i Kungliga slottet. Verksamheten sköts av Riksarkivet. Foto: Alexis Daflos/Kungligaslotten.se

Kungen och Kronprinsessan vid Utrikesnämnd på Kungliga slottet. Slottet är idag en kombination av kungligt residens, arbetsplats och kulturhistoriskt monument, öppet för besökare året om. Foto: Sara Friberg/Kungl. Hovstaterna

FAKTA

Mått
Längd: 230 m, norra längan
Bredd: 125 m
Area: 58 000 kvm
Antal rum: 660 (ca), men bara en balkong
Fasaden: 30 000 kvm

Antal fönster: 964 st, innehållande 19 000 fönsterrutor och 1,7 mil fönsterbåge.

Årtal
1865: Lämnar Riksarkivet Stockholms slott för nya lokaler i Stenbockska palatset. Riksarkivets handlingar rörande slottet lämnades kvar, och finns kvar än idag – Slottsarkivet.

1866: Upphör ståndsriksdagen, för att ersättas av en tvåkammarriksdag, och därmed även ständernas gemensamma möten, så kallat plenum plenorum, som hölls i Rikssalen på Stockholms slott.

1877: Flyttar Kungl. Biblioteket ut ur det som idag är Bernadottebiblioteket.

1949: Lämnar Hösta domstolen Stockholms slott för Bondeska palatset.

Regeringsrättens, Högsta förvaltningsdomstolen, domar lästes upp på slottet till och med 1974 eftersom att den, före 1974 års regeringsform, dömde i kungens namn!

Inför besöket

Guidade visningar Öppet idag 10.00-16.00

Att följa med på en guidad slottstur gör besöket till en extra upplevelse. Våra kunniga guider levandegör föremålen och sätter dem i sitt...

Läs mer
För barn Öppet idag 10.00-16.00

Slottets stora paradvåningar, de medeltida valven i Museum Tre Kronor och kungakronorna i Skattkammaren är spännande besöksmål för barn. ...

Läs mer

Kommande händelser

'Den tänkande handen' 8 maj – 31 aug

Kreativa möten i klassisk miljö – vårutställningen på Kungliga slottet lyfter unga tecknare. I år blir utställningen digital.

Läs mer

Utställningen "Se på mattorna – det är jag" återöppnas 1 juli. Välkommen till Märta Måås-Fjetterströms vävda värld.

Köp biljett

Nyfiken på kungliga broderier? I Kungl. Husgerådskammarens textilateljé tittar vi närmare på sällan skådade hantverk ur de kungliga samli...

Köp biljett

Upptäck mer om Kungliga slottet

Paradrum Öppet idag 10.00-16.00

Representationsvåningarna på slottet är samlingsnamnet för de magnifika paradvåningar som används vid Kungens och Drottningens representa...

Läs mer

I dunkla källarvalv på Kungliga slottet förvaras monarkins viktigaste symboler – Riksregalierna, som alla visar prov på fascinerande och ...

Läs mer

Museum Tre Kronor är museet om slottets äldsta historia, från försvarsborg till renässansslottet som förstördes i en våldsam brand år 1697.

Läs mer
Slottsboden Öppet idag 10.00-16.00

Kungliga Slottsboden är en unik present- och souvenirbutik på Kungliga slottets yttre borggård med produkter som har anknytning till före...

Läs mer

Välkommen till ett av Europas äldsta publika museer som öppnades redan år 1794. Skulpturerna som köptes in av Gustav III visas i slottets...

Läs mer

Kungliga slottets kyrka visar prov på arkitektur, inredning och konstverk av några av sin tids främsta mästare – Nicodemus Tessin den yng...

Läs mer

Artiklar och film

H.M. Konungen har beslutat att flera av de kungliga besöksmålen åter ska öppnas för besökare. Beslutet är taget i ljuset av att flera av ...

Läs mer

Följ med Kronprinsessan genom salarna på Kungliga slottet. Tillsammans med museilärare Per Sjödahl berättas historien om salarnas funktio...

Läs mer

Publiksuccén 'Se på mattorna – det är jag' med textilkonstnären Märta Måås-Fjetterströms verk, kan vi nu besöka hemifrån!

Läs mer

Kundservice

Öppettider:

Inför besöket